Oktober månad blev en svart månad

Idag den 30 oktober inser jag att hela oktober bara försvunnit i krämpor och svårigheter pga cytostatika Taxotere att jag totalt missat denna månad. Den har inte ens existerat. Nu känns det dock som detta är över. Jag kan börja andas igen. Och jag är så tacksam för att jag valde att flytta hem. Jag klarade inte av att sköta mig själv i vårt sommarhus. Det är underbart att somna och vakna med min älskade man som hjälper mig med allt. Jag är trygg.