Ingen
inte någon
kan glädja så
att det bubblar
över skummar
ett utsträckt finger
ett mjukt
hon tar det
hon ger honom
hela sin hand
hon dansar ut
genom skogens
gröna lövtak
ur strupen
vackraste toner
hon sjunger
för skogens djur
vetterna
små trollen
fåglarna
energin vaknar
hon blundar
hon känner
nu vet hon
en gång till
ångesten lindras
bit för bit
tårarna torkar
hon hittar livets
rytm igen
var det bara det som saknades
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar