lördag 16 februari 2008

En poets tankar från sängen

Jag ligger i sängen och har sovmorgon fast klockan är snart ett.. Min vintertrötthet har inga gränser sen en tid tillbaka. Det är varmt och gott under täcket. Det var någon som sa att när man sover syndar man inte.. kanske därför jag bara sover.

Springer upp en snabbis för att hämta en kopp kaffe, golvet är kallt och fötterna fryser. Huden är alldeles vit och kroppen behöver komma igång skvallrar alltför många speglar om som jag passerar på vägen till köket.

Tänker .. jag måste prata med sonen. Han och jag kan bygga några fiffiga enkla redskap ute bakom huset så jag kan komma igång och träna upp mina axlar, rygg, armar och hållning så man inte sjunker ihop och blir krumbuktad redan i min ålder. Mina 157 över havet borde inte få bli 150 över havet. Mitt arbete som är stillasittande långa perioder och ack så farligt för kroppen kräver konditionsträning, stretching och styrketräning dagligen. Börjar faktiskt få lite biceps efter all vedbärning denna vinter. Och magmusklerna under allt underhudsfett är i topp trim. Stenhårda och vältränade men ger i förhållande till ryggen en obalans då inte ryggen är lika stark.

Hoppar tillbaka in under täcket med en varm kopp kaffe. Smuttar och njuter. Fötterna blir varma igen. Säger till keke som ligger nedanför min säng (han vaktar mig)..
-"Ligg kvar du, vi latar oss en stund till"
Han sträcker försiktigt ut sina lemmar och gäspar för att krypa ihop sen igen. Vi är överens, alltid!! Dom andra två gick ut redan vid 7. Ovanligt sent för dom alla men det har varit 14 minus inatt.

Mobilen ringer och jag planerar min kväll, tur att det finns vänner. Jag behöver gå ut och dränka huvudet i spritånger och beklaga mig en stund över livets pissigheter. Sen kommer ett sms som skvallrar om att en person var full i natt som normalt inte dricker.. sms skrivaren är dessutom full i skratt över händelsen. Undra om det är sant? Jag kanske ska forska mer i det sen idag..

Ligger och funderar på när jag ska börja skriva min långa historia.. från födelse till nu, som börjar komma till en upplösning, en stor förändring, ett stort och viktigt avgörande som kommer att förändra livet och möjligheterna för några. För det händer saker som jag aldrig någonsin trodde skulle ske men som jag hoppats på många många ggr.. Som man skämtat om..

Kan man skriva en sån historia här? Varför inte. Jag är gammal och ska snart dö.. (40 års kris) ja riktigt så allvarligt är det inte men det är kanske dags om ca 30-60 år... (morfars syster blev 107 år). Men jag tänker så här, man ska snart dö och då spelar det ju ingen roll vad man egentligen skriver. När man är död får alla slåss bäst dom vill. Eller hur? Näe inte riktigt så mena jag, men vad menar jag då? Jo.. att nu är man så gammal så det kvittar vad man skriver. Finns det hemligheter kvar då? Jodå.. dom är många och kommer så småningom. Tänk om man fick ihop en hel bok. Drömma har jag gjort länge och bevisat att jag kan prestera texter dagligen sen 8 november -07 (mitt bloggande började då) det har jag gjort men sen kommer det svåra.

Öppnar min mail och läser ett gulligt brev som jag svarar på, i regel dröjer det svaret allt från en vecka till månader.. Jag ler. Tittar in på huliganerna på min dejting sida och ögnar snabbt igenom listan av flirtar, förfrågningar och brev. Förlåt för ordet huligan, jag är ju också en sån.. ! Hittar inget av intresse och undrar om jag ska jag hålla på så här resten av mitt liv?? Fy arsel katta vad låg jag är! Jag lever inte just nu. Men samtidigt har jag inte deppat ihop totalt för något inombords säger mig att detta är en tillfällig tid. Det är som ett avbrott i en resa, ett byte av tåg på en station, man kliver av och ställer sig och väntar på ett annat tåg som ska föra en vidare... i livet. Jag väntar.. jag som inget tålamod har, har ju faktiskt resengerat eller vad det nu heter.

Vad är livet för mig.. en rörelse framåt, upplevelser, trygghet, nya mål-ideér-som verkställs, hopp, glädje i samvaro med andra, planer och fantasier man delar, bakslag-fnitter-bakslag, med ändå en glädje att kliva upp varje dag utan att ens tänka på det. Så brukar det vara. Har jag missat något frågar jag mig själv? Vet inte eftersom jag inte reflekterade så mycket då jag var lycklig över egentligen vad livet betydde för mig. Men jag vet att jag vill vara lycklig och full med ideér som driver min lust framåt.

Frågar keke...
-"Vad är livet för dig?"
Att trampa på sin matte, klösa försiktig på hennes hud för att få uppmärksamhet, bita i hälsenan, hoppa riktigt hårt i sängen, stå på köksbordet och styra ner saker med nosen, att vandra bredvid hennes sida då hon är ute och arbetar, busa med sin bror i oääändliga varianter, tukta sin mor, vara kung på gården och stå pall grannkatten. Hm...

Åter till kvällen. Vad ska jag ha på mig? Inget eller allt. Ska jag vara vulgär, oskyldig, uppkäftig, oberonde eller vad? Vad funderar jag på, ska jag äta upp alla män ikväll eller ska jag bara titta på dom eller ska jag ingenting alls.. ? Jag kan komma klädd, så kan dom komma oklädda, jag kan dricka min drink och titta mig omkring och och och .. ja en naken man kan vara vacker. Hud, kroppsform, siluett kan reta sinnen som väcker lusten att smaka, känna, lukta.. Mmm.. vad snuskig jag är men jag är ju en huligan jag med! ( Och jag som lovat Mamma Mu o hålla mig i skinnet) Hur gör man då? Det jag tittar på hos en man, förutom hans inre, är hans ögon och händer, hans bringa, hans axlar, hans hållning, det han utstrålar.. det är det yttre man först fastnar vid för att sen se om det inre han uppvisar är hållbart.

Det inre.. Många människor har en underbar insida, man njuter och lär sig, man lyssnar och hänförs. Undra hur jag själv upplevs? Ytlig, vulgär, uppkäftig och ovarsam.. Eller som en liten mus, blek, tråkig, utan självförtroende och klen.. Vad tror du? Jag har ingen aning. Sonen kallar mig "hajjen", dottern påstår att jag har fördomar och är en satkärring, exet säger okuvlig.. men snäll. Det låter förskräckligt det där!! Jag själv ser mig som en liten älva som oskyldigt dansar fram i skogen full med farliga uvar.. ????

Näe.. nu är klockan alldeles för mycket! Vad tror du keke? Dags att kliva upp och göra ett krafttag mot dammet, tvätten, disken, veden, djuren, soporna.. Gud hjälpe mig!!

3 kommentarer:

Chica sa...

Haha!
När man sover syndar man inte - håller nog inte riktigt med om det men väljer att inte utveckla vidare....
Gammal - det är du inte!! Kom ihåg att ögonen är själens spegel och där finns inget gammalt.
Du skriver att du lovat mig att hålla dig i skinnet.
Jag säger alltid att:
-Gör ingenting som jag inte skulle göra!!!
Och glömt för allt i världen inte att berätta. Alla smaskiga historier vill jag ha!!

Kaka sa...

Den enda stunden jag är lovlig mu tog 20 minuter och skriva med en gräslig hicka,,,

Kaka sa...

Nu har ljuset återvänt ..
Den förra kommentaren från mig behöver en översättare..
Jag förstår den inte själv men jag vet att jag hade HICKA!!!