onsdag 27 augusti 2014
Jag håller på att känslomässigt dö
Tre knapptryck, två knapprtyck och allt blir fel, backar och alltid likadant. Sociala medier. Ointressant egentligen. Strukturer suddas ut. Personligheten likaså. Är ett vandrande skal av tomhet. Ett expriment som alla med cancer får uppleva. Men någonstans där inne finns det något starkt som tar form.
Etiketter:
Bröstcancer,
Cytostatikabehandling,
Cytostatikabiverkningar,
Hopp,
Invasiv duktal cancer,
Kärlek,
Livslust,
Tomhet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar