Tårarna rinner då jag läser kortet. Tack för att du finns.
onsdag 5 november 2014
Godnattsaga för gänget
Tupp Freja, tupp Fjalar, tupp Fjölnar och hönan Mynta. Visst ärdom för söta. Där sitter dom så trötta och tittar på mig som sitter på en pall och surrar framför dem.
Etiketter:
Bröstcancer,
Höns,
Kärlek,
Meningen med livet,
Vardagsliv
Är på väg utför nu
Efter sista cytostatika för 9 dygn sen så krafterna börjat sina igår. Utgångsläget var inte som förut. Jag var redan så nedgången att jag fick ingen större skjuts av cortison första veckan.
Händerna och armarna domnar. Känsel är mycket nedsatt. Huden på armarna är som vattenfyllda kvaddlar. Fettet i handflator är borta. Allt glider en ur händerna. Fin motoriken finns inte. Spiller ut allt. Behöver haklapp. Har ingen styrka. Att bära en hink med vatten till andra våningen och putsa två fönster var nästan omöjligt igår.
Får mjölksyra i armarna när jag skriver på mobilen. Skulle behöva hänga upp dem i ett rep i taket för att underlätta. Tankarna är sega. Benen svag och fötterna släpar. Skakar i benen efter lite jobb. Hungern är det inget fel på, bara avloppskanalen. Är urtrött och sover bara 5-7 timmar per natt.
Har fortfarande antibiotika mot den infektion jag har i mina tre operationssår efter port a carth. Får skenande smärta över halssidan, örat och upp mot pannan i vissa vinklar. Stel och öm i halsregionen.
Port a carth sonden retar kräkreflexen. Det gjorde även piccline och det försvann när den drogs ut.
Vita blodkropparna är på nedåt och snart har jag väl feber igen.
Ska snart baka men jag tror jag ska tupplura en stund först..
Solen lyser inne och ute, här ska bakas
Passade på att släpa mig igenom Ica efter att jag skjutsat barnen till skolan denna vackra morgon. Hemkommen så hamnade påsarna ute på bron. Jag tog min kaffekopp och gick till hönsen. Där blev jag med andakt sittande i en timma för Mynta skulle lägga ägg. Inte en tupp (de är tre) vågar under denna stund säga eller göra något. Alla ligger eller står helt stumma och hennes äggläggning är en procedur utan dess like. Plötsligt så kom det där fina bruna ägget. Mynta klev ur redet så nöjd och varenda tupp gick fram och titta på underverket. Reste mig upp med kärlek i hjärtat. Hittade på bron mina matpåsar och en vedkorg som behövde fyllas. Fick in de mjöltunga påsarna. Fyllde vedkorgen. Ligger nu i soffan för en skrivstund och njuter av ljuset. Jag ska strax stöpa deg 1.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
