Norrlandsresan, del 12, förfäder och barndom

Min barndoms somrar med alla mostrar, morbröder, morfar, kusiner, drängen Eugene, midsommar August, djuren - stor som liten .. o alla tattare som kom förbi med sina stora resväskor fulla med spännande saker.

Jag minns skaren på vintern, då vi åkte med spark utför berget, jag minns hunden som bet mig över munnen och hur varubilen kom och körde mig till Malå sjukstuga, jag minns slåttern och allt hö som jämt skulle in, då slaktaren kom och jag sa gråtandes adjö till kossamu Rosa och alla dom andra, bärplockningen och hjortronmyrarna, den rökta fisken, mornarna med morfar då man doppa husmans i kaffe, kungen av Danmark, morfars trygga kammare, getosten som alla doppa i kaffet och den blev som tuggummi, när moster Märta radade upp oss på kvällarna utanför toa för att tvätta händerna på oss små, när vi satte eld på mattrasor i tvättstället på toa och det brann utav bara den, då vi satt på taket och åt bananer och det var blåis och alla stod nedanför och skrek, alla historier från gruvorna, jag minns mellalipell som åkte mellan telefonstolparna, allt knytt och oknytt.

Här har tiden stannat .. jag hör ljuden fortfarande. Men ingen av de mina finns kvar här längre. För mig är detta den vackraste platsen på jorden. Platsen ligger högt upp bland molnen och bergen. Det var här jag lärde mig kärleken till livet.