När tungan hänger ut genom tarmarna då har det blivit något fel

Man vårdar och ger råd, stöttar och lyssnar, pratar och pratar så tungan åker snart av en och jag tror snart att hela världen är sjuk för vi har ett enormt stort tryck in just nu. Jag försöker lösa världs problemen men kommer ingen vart. Människor passerar, en del återkommer, många växer, en del tackar, en del överlever..

Det finns ett djupt allvar. I mitt huvud ingenting. Så trött är jag. Idag somna jag på jobbet under en gäst föreläsning en doktor hade för oss. En jobbarkompis väckte mig. Jag kan inte hålla upp ögonen, inte förrän jag lämnar mitt arbete och tvingas tänka. Har alla tecken på utbrändhet men är inte det. Är bara så trööött.. och understimulerad!!