fredag 8 februari 2008

Min blogg är superbra!

Bloggandet är det roligaste jag gjort på många år. Den är tillgänglig, enkel, personlig och väldigt privat om man vill. Den kan vara allt från urkass till superbra. Man kan reta gallfeber på folk och man kan göra männsikor väldigt glada men man kan även såra.

Bloggen är något man skapar själv i oändliga variationer. Att skriva har alltid varit roligt men jag har ofta skrivit texter som hamnar i en byrålåda eller i ens dokument och sen händer inget mer med texten, texter som ingen annan läser, som inte betraktas eller kommenteras.

I skrivandet behöver man kritiker för att utvecklas som öppnar ögonen på en. Min dragning till livets betraktelser är känslor och upplevelser, är det konstigt? Näe.. jag är kvinna. I en blogg får man gratis kritiker om man kan producera något som fångar en annan människas intresse.

Antingen kan man vara fullständigt galen, naket utelämnade och uppkäftig i sina ord men då krävs nog en fullständig anonymitet eller så kan man tamt skriva sina löjliga ord i en oanonym blogg och det kan jag inte påstå att jag lyckats med varken det första eller det andra. Jag vet inte om jag vill heller och jag vet inte riktigt heller vad jag lyckats med i min blogg. Jag har inte hittat min riktiga nisch ännu.

Det är du som läser min blogg som gör att den och jag blir sedd. Det är du som betraktare som öppnar mina ögon. Vem vill man bli sedd av då? Människor man har närhet till eller okända männsikor? Jag vill ha det första och delvis lite av det andra.

Det tar en massa tid att skapa sig en populäritet ute i bloggvärlden.. om man ens lyckas. Texter och upplägg av sidan ska då vara något utöver alla andras, som den här till exempel. Jag är nog inte skapt för det. Så här kommer man ifrån sin skrivkramp i bloggen. Kan vara några bra tips.

Jag har några själv några som är värt att tänka på:

Upprepning är trist om ämnet är trist.
Skada någon genom bloggandet är mycket dumt och skapar enorma konsekvenser.
Gnällande utan att göra något konstruktivt av det hela är ännu tristare.
Att skriva i metaforer kan kännas förvirrande för läsaren.

(Räknade just upp mina särdrag och dumheter i min blogg).

Positiva saker du kan göra i en blogg:

Dela med dig av din glädje.
Var nyfiken med ett barns ögon.
Våga, testa och beskriv.
Se motsatser.
Utforska din värld och världen.
Var diplomat, ödmjuk och generös.
Våga vara liten men även stor.
Var finurlig, lägg i humor och självkritik.

Så ska du se att du blir en STOR bloggare... från en som vet och kan, he he!

Inga kommentarer: