onsdag 30 januari 2008

Hur långt kan man gå och hur långt ska man gå?

Det är skrämmande att vi ska alltid vara tillgängliga. Tekniken går hur långt som helst utan att ta sig en rejäl funderare på om det verkligen är rimligt, möjligt, risker och hur det kommer att se ut i vekligheten. Kontrollbehov kallar jag det. Det här handlar inte om säkehet. Människorna bakom tekniken har bara ett i sikte och det är vinst.

Hittade denna sajt "Lilla" i VK som beskriver tekniken och som jag hoppas är totalt omöjligt att genomdriva i det långa loppet. Rent rättsligt kan väl inte detta vara lagligt bara genom ett abonnemang som bara skrivs på av den ene? Föräldrar ansvarar för sina barn men dom äger dom inte.

Åsa Landberg, psykolog och psykoterapeut på Rädda Barnen, säger till TT:
- Det kan bli ett problem i familjer där det förekommer misshandel eller där föräldrar har en sjuk kontroll över sina familjemedlemmar.

Det som retar mig mest är att reklamen/annonsen riktar sig till barn och föräldrar för att inge trygghet. Jag ser framför mig hur detta vekligen väcker tankar hos den som har ett sjukligt beteende och banar väg för mer kontroll. Vi glömmer så lätt alla utsatta människor i vår lilla trygga värld..

Inga kommentarer: