Öppnar försiktigt ena ögat och kisar ut i rummet. Ser solstrålar titta in genom de mörka fördragna gardinerna. Öppnar sakta nästa öga. Nej. Stänger ögonen. Kurar ihop mig under det varma täcket och tänker somna om.
Sen kommer ett litet "ke"! och jag hör hur en klo sättas i madrassen. Mmm.. så svart och go signalerar du "nu ska jag ut" och det är bara för den något trötte matten att hasa sig ur sängen för i bakhuvudet finns ett färskt minne av att den där klon kan hamna någon annanstans, eller varför inte en tand i hälsenan.
Går med blinda ögon genom storrummet och känner hur jag betraktas av 4 små nyfikna ögon som kanske funderar på att börja sträcka på sig och följa Kekes ide. Ute i kalla hallen öppnar jag ytterdörren försiktigt, bländande vitt, vackert landskap. Ser ett par fotspår som ringlar sig ned från vägen till dörren. Det är det enda som syns i snön. Fnissar.
2 kommentarer:
Du har talang tjejen! Gripande texter du har på sidan....frågan är väl sedan om det inte var en felskrivning när det gäller fotspåren. Ska det inte stå vinglade istället för ringlde?
:-))))
Så rätt, så rätt .. därav mitt fnissande ;)
Skicka en kommentar