Undrar om jag redan har halkat omkull eller står jag fortfarande?

Tänk vad denna dag har segat sig fram timma efter timma på grund av den tunga arbetsuppgift som legat mitt framför näsan på mig som jag säkert läst hundra gånger men jag har ändå inte lyckats förstå vad som står i de fyra dokumenten som innehåller en massa ord som bara hjälper till och ökar på min totala förvirring som gjorde att jag klockan fyra upptäckte att jag missat lunchen som skedde för ganska många timmar sen och nu bullrar det i min mage så hemskt att jag tar steget ut i korridoren på stapplande ben för att söka upp Annki som med sitt smittande skratt förlöser alla spänningar och förklarar med en enkel mening för mig att detta är ett mycket normalt beteende hos lilla fröken kaka som är ute på hal is lite allt för ofta nu för tiden.