Tåren rinner sakta nedför en len kind

Torkar sakta bort det blöta.
Ärligt finns det inget att gråta över.
För om du fanns..
Så finns det inget att gråta över.
Varför gråter jag då?
Suckar och inser min lott.
Fel tanke.
Men inser också en enorm styrka i att sjunka till botten.
Och att vara på väg upp.
Nästa resa blir den största resan i växt.
För lägre kan man inte sjunka om och om igen.
Och tiden kommer inte att räcka till med så stora förluster mer.
Men jag är beredd
...
Skenden kommer.
Skenden går.
Men känslan i hjärtat består.
Tilll slut möts vi alla lika.